Bikt 91

Jag har så svårt att veta vem jag älskar. Jag är älskad av någon som jag borde älska tillbaka, men jag är osäker och jag inte på det viset för någon, dvs. inte så starkt. Trivs ensam. Är så trött på att man “måste träffa någon”. Trött på att bli “misstänkt” för att vara bög bara för att jag trivs själv med mina livsuppgifter – jag är idealist. Jag var som sagt med en kvinna som vi kan kalla för S., hon älskar mig, men jag kände mig instängd. Ingen har älskat mig som hon. Men frukten av detta var som sagt inte så god.

Jag tycker om henne som vän. Nu ska hon åka iväg till en öde plats, och jag upptäcker hur mycket jag saknar henne, när jag inte kommer få se henne på ett halvt år. Jag känner för henne (inte “tycker synd”) och har star lojalitet mot henne. MEN som vanligt gör jag allt komplicerat. Jag funderar hur jag någonsin ska kunna älska någon efter detta. Jag kanske kommer undra vad hon gör, hur hon har det och om hon är lycklig.
Ni kanske tycker jag är en krångelpetter, men jag vill av renhet och ärlighet inte lura en kvinna och sedan inte kunna vara trogen. Är man inte konstruerad för det (att leva i par, jag vet ej?), så kanske det är bäst att vara fri.

En av anledningarna till att jag inte tog henne helt till mig, var att vi är lika gamla och det börjar då bli sista versen för en kvinna om man ska skaffa barn (36 år) – missuppfatta inte, men jag vill ju inte ha barn nu, och hon kan ju inte vänta 10 år. Realistiskt. Och jag vill inte förstöra hennes chans. Det ger mig tårar, men jag måste låta den snälla fågeln flyga. Varför är världen så grym? Varför är den snälle dum och den smarte elak, varför är allt en trasa?

Testa sexchatt på www.kk.nu

En kommentar till “Bikt 91”

  1. De där låter helt fruktansvärt jobbigt. oroa dig inte, du gör rätt. du kan inte sumpa hennes chans. du vill inte vara de rövhålet som förövade henne ett barn 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *